Klara.

Yep, det är min nya blogg, hoppas du gillar den.

Klara.

Imorgon har vi schemafri dag! Det ska bli skitkul. En av våra mentorer, Pär, är tydligen jättebra på yoga, så det ska vi göra på förmiddagen. Sedan har vi rast och sedan ska vi ner till hemkunskapen och göra lunch. Pär är hemkunskaplärare också, och han frågade om vi ville äta skollunchen eller göra egen lunch, och vad väljer man då? Skollunchen! Ja! Eller nej. Så vi får god mat, OCH får ha hemkunskap! Yes. Märta skulle bli stolt över att jag är så positiv.

Men nu ska jag som vanligt vara lite negativ. Det är så kallt ute! Och snöigt. Imorse när jag gick hemifrån så var det -17 grader ute. Jag vill bara att det ska bli vår och snön ska försvinna så att jag kan ha jeansjacka och converse. Tänk så härligt.

Klara.

Okej, jag vet inte om det kommer bli så långvarigt det här, men jag hade tänkt att börja skriva lite på bloggen igen och se hur det funkar ihop med alla gräsliga läxor som jag har att göra på kvällen. Fast... ja, som sagt, vi får se hur det går.

Nu borde jag verkligen ta mig upp ur min underbara säng (där jag tro det eller ej har gjort mina läxor) och städa upp alla de helvetiska sakerna som ligger och dräller på mitt golv. Lite kuddar, kläder och böcker utspridda lite här och där. Men vi får se hur det blir med det.

På morgnarna försöker jag verkligen att ta mig upp ur sängen, men den är så varm och mysig att det liksom inte går... Mitt fina och underbara täcke med katten Gustaf på. Det känns förskräckligt att svepa det av sig och kliva ut i kylan utanför sängen. Så här är jag igen! Jag kommer väl att bli en datanörd igen då. Suck. Men det kan inte hjälpas. Fast jag tänker inte sitta flera timmar om dagen och skriva, så det blir nog inte mer en ett eller två om dagen.

Klara.

Jag ska inte skriva mer på min blogg på ett tag. Jag hinner inte med allt annat som jag faktiskt borde göra och vill göra egentligen. Jag har verkligen tyckt att det har varit jättefint och bra att ha en blogg, men jag har inte tid med den längre. Det är synd, men så är det. Jag måste minska på timmarna framför datorn och göra något annat istället. Ägna mig mer åt dagboken som nu bara ligger och dammar på nattduksbordet. Men innan jag skriver det sista sorgliga ordet tänkte jag länka till några fina människors bloggar.

Daniellas blogg liknar min lite. Hon skriver väldigt bra och om roliga saker. Den tjejen har humor.

Siris blogg är en helt underbar sida. Hon skriver så fina dikter att man blir grön i ansiktet av avund.

Andreas blogg är lite en modeblogg, men jag gillar tjejens underbara humör och ja, hon har humor.

Johans blogg gillar jag för att den är gullig och inte är så himla seriös.

(Klicka på namnen)

Dags för det sista ordet. Ordet som har en enorm innebörd. Hejdå.

Klara.

Pappa kom hem och hade handlat på Lidl och han var helt förundrad över hur billigt det var. Han hade köpt chips, ostbågar, chokladkakor, ballerinakex och läsk åt mig och Elsa inför imorgon kväll. Mamma och pappa ska ut och äta och jag och Elsa ska äta pizza och se på film. Frågan är vad vi ska se. Behöver verkligen tips.

Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig. Inte för att jag är trött, men jag har ändå inget att göra, och då kan jag lika gärna gå och lägga mig och lyssna på Red Hot Chili Peppers. Är jag konstig som blir lugn av deras musik? Jag somnar jättesnabbt när jag hör den. Jag är kär i elbasen. Jag blir i extas när jag hör den.

Klara.

Idag har varit ännu en sådan där hemmadag där jag bara ligger i soffan och gör ingenting annat än lyssnar på julmusik och tittat lite på Oliver Twist. Den är så mysig. Jag får nog inte gå till skolan imorgon heller... Fast det skulle vara kul att komma dit och träffa lite människor igen. Det var ett tag sen.

Klara.

Oj oj oj vad dålig uppdatering det har varit nu ett tag. Och jag är inte den som tjatar om sådant... men det här var gräsligt dåligt till och med för att vara mig. Men jag har varit sjuk - riktigt sjuk sedan i söndags. 40 grader feber och huvudvärk. Idag halkade jag dessutom i trappan idag och slog i ryggen, huvudet och vänstra underarmen på kanterna av trappstegen. Det gjorde ont. Dessutom hade jag en bricka med mat i händerna...

Trumuppvisning idag. Jag spelade Fly me to the moon (som för övrigt blev mer "fly be to the boon" på grund av min nedra förkylning) på vibrafon och sjöng till. Funderar på att välja den som solosång till musiken... Vad tycker ni? Eller ska jag ta Fever?
Nu gled jag ifrån ämnet lite här tycker jag. Trumuppvisningen gick rättså bra trots min förkylning. Missade lite toner här och där, men jag menar, äh that's life dude. Fast ja undvek att titta upp för jag visste att jag hade en färg i ansiktet liknande den som tomaten har.

Dagarna går riktigt segt när man är hemma ensam en hel dag, utan aptit och utan lust att göra någonting. Jag ägnade måndag och tisdag åt att ropa till pappa efter vatten och spela Sims 3. Idag... Jag vet faktiskt inte vad jag gjorde idag. Antagligen något helt meningslöst som vanligt. Men jag hoppas på att kunna gå till skolan på fredag.

Lucia i Globen. Man kan väl säga kanske att jag nog kände av förskylningen lite redan när jag åkte dit, men det brydde jag mig inte om - för jag menar vem bryr sig om en liten pytteförkylning när man ska vara i globen och ha konsert? Så jag gick dit med glatt humör och hade tro det eller ej skitkul under hela dagen. (Särskilt när vi "fixade" Siris mobil. Hehe.)
Genrepet gick åt helvete. Ingen visste när vi skulle släcka eller tända ljusen eller när vi skulle ta på eller av kransarna och strutarna. Och dessutom så började ljusgranen att brinna (vilket i och för sig var ganska kul), så att det blev ganska fail. Under den första konserten (kl 15) började jag känna mig snurrig så jag gick till sjukrummet och fick en alvedon och lite saft. Sedan mådde jag bra fram till sista konserten (kl 18) när jag fick ont i i stort sett hela kroppen inklusive knäna. Men envis som jag är så satte jag mig ändå inte ner och släckte inte ljuset. Men jag borde ha gjort det. För att när jag kom hem så hade jag 38 grader feber.

Klara.

Drivvideo.

Klara.

Elizabeth: Do you dance Mr Darcy?

Mr Darcy: Not if I can help it.

Klara.

Mitt hjärta dunkar i 180 och jag kan inte koncentrera mig.

Jag har ångest.

Nu kommer jag skriva ett par saker som ni nog inte kommer att förstå, men jag bara måste får skriva dem.

Jag var bara tvungen att skriva det. Så. Nu är det skrivet. Puh.

Nu ska jag ta ett bad. Ett långt och varmt bad, och sedan ska jag göra läxorna. För en gångs skull.

Klara.