Att se
Jag ville verkligen skriva en dikt idag - jag hade en precis på tungan. Men jag kunde inte sätta ord på den. Jag är alldeles för rastlös.
Mitt hjärta dunkar i 180 och jag kan inte koncentrera mig.
Jag har ångest.
Nu kommer jag skriva ett par saker som ni nog inte kommer att förstå, men jag bara måste får skriva dem.
Ser du mig?
Ser du att jag bryr mig?
Bryr du dig om det?
Jag vet inte, och det ger mig ångest.
Jag vill inte.
Sluta.
För fan.
Du ger mig hjärtklappning.
Sluta snälla.
Jag var bara tvungen att skriva det. Så. Nu är det skrivet. Puh.
Nu ska jag ta ett bad. Ett långt och varmt bad, och sedan ska jag göra läxorna. För en gångs skull.
Klara.