Först skulle vi repa igenom alla förflyttningssånger, vilket tog sin lilla tid. Sedan skulle vi sjunga de svåra sångerna. Efter det hade vi lunch. Min lunch var en äcklig sallad innehållande nästan bara salladsblad och lite kyckling. Men det var jätte... jag vet inte hur jag ska beskriva det, men man blev liksom glad av att se alla mellanstadie, högstadie och gymnasieelever springa omkring på arenan och vara glada. Det var jättehärligt.

Efter lunchen var det rep igen, och då gjorde vi om allting. Igen. Sedan slutade mellanstadiet och fick gå hem, men högstadiet och gymnasiet fick stanna kvar och sjunga igenom alla sånger som bara vi skulle sjunga. Vi satt på en sida av arenan allihop, indelade i stämmor. Det var jättevackert att höra allting så koncentrerat och på samma plats. Men efter allt det där så var man helt slut.

Min favoritjulsång: Julsång, Hugo Alfvén